Ladyns tankar

Puh... vilken ångest jag hade i går över att komma tillbaka till jobbet. I morse när Ronnie gått till jobb varvades huvudet med diverse tankar som gjorde att jag inte kunde somna om överhuvudtaget.
Men nu är jag på jobb och förmiddagen har varit ok. Men helst vill jag hem och sova!!

Lämnade Antonia på djursjukhuset i morse för sterilisering. Det kom då in en kille vars hund tyckte alla katter var jättespännande, dock förklarade han för hunden att den inte skulle äta några katter i dag. *skratt* (Det var ju för väl det!).

Talade med Lindas Oliver som svarade i mammas tel med ett Hej mormor! Jag förklarade för honom vem jag var och det bekom honom inte det minsta, utan han forsatte att prata på. Kul att han hade så mkt att säga. *glad* Vet inte säkert om han kom i håg att han hjälpte mig i receptionen. Men han svarade i alla fall att han gjorde det. :)

Nåväl, back to all the invoices.

 Ladyn

Jag är ledig hela den här veckan - det är hur underbart som helst! Välbehövlig sömn infinner sig dessutom.
Först nu när jag kan titta bakåt inser jag hur ofattbart stressigt jobbet är.

Förra veckan var jag tvungen att vända mig till vårdcentralen igen. Jag kom då i kontakt med en annan doktor än min s k husläkare. Denna tjejen brydde sig verkligen att fråga hur jag mådde i övrigt och hon hade dessutom en stor portion humor.
Det visade sig att mitt b12-vitaminvärde inte är så bra som det borde. Jag blev förvånad och förklarade att min husläkare lovat att skicka recept om det var ngt som inte var bra, läkaren svarade då att min vanliga doktor tyvärr gjort fel (skönt när kollegor inom samma gebit inte alltid håller varann om ryggen). Så hon skrev ut en ny sorts b12-vitamin till mig!

Det känns bra att få upprättelse och veta att tröttheten inte 'enbart' beror på mitt heltidsarbete. :)
Jag frågade faktiskt om jag kunde få henne som husläkare i stället, men tyvärr var det hennes sista vecka där.

Flitig: Jag har rensat ut våra garderober på kläder och diverse skräp. Dessutom har jag städat badrummet. Nu är det bara tvättning av köksluckorna som behövs.

Äntligen har jag påbörjat den första olästa Raija-boken, speciellt mysigt att läsa nu när det är grått ute.
Häromdagen fixade jag o maken brorsans 40-årspresent. Kul att ha det ordnat. Det var dessutom maken som kom på vad vi skulle ge honom :)
Pappa är glad över att ha fått en sån trevlig svårson, då han är fenomenal på att ge datasupport över telen (ngt hans kära dotter aldrig klarat av utan att tappa fattningen totalt *skratt*).

Vi har dessutom bestämt oss för vilken tv vi ska skaffa oss! Till den ska jag ha en DVD-recorder, så jag kan spela över alla mina gamla VHS-band. (Ronnie påstar att man kan slänga VHS-band allteftersom de blir gamla.. hmm vet inte om jag tror på det ;))

Nu väntar jag bara på att älsklingen ska komma hem, så vi kan ha en härlig kväll tillsammans!

Ha det fint!
 Ladyn

Ps. Vi har fullt sjå med att förklara för Antonia att fåglarna INTE är till för att ätas. Hon tvivlar dock emellanåt på detta *skratt*.

Det är en vacker höstdag utanför fönstret. Björken har iklätt sig sin gula höstdräkt och solen kastar sina strålar genom bladverket.

Nyckelpiga - en liten nyckelpiga med endast två svarta prickar satt på mitt skrivbord i går eftermiddag. Ingen aning om vart den kom i från. Jag tänkte sätta den på blomman som jag misstänker har löss, men dit ville den inte alls. Den trivdes däremot på Purpurbladet, men i morse var den försvunnen.
Fascinerande, då den inte alls hör hösten till. :)

Dagens höjdpunkt: en telefonförsäljare (tro det eller ej!) :)
Han blev förvånad att jag hörde att han hade ngt att erbjuda och frågade varför, och jag svarade att jag tyckte han skulle låta mer personlig. När han sedan ringer igen för att tala med ansvarig person, presenterar han sig vid namn med följdfråga hur jag tyckte att det lät. Han säger ngt i stil med att jag ska få telnumret sedan, och mitt svar är genast "kvällstid eller?" vilket bringar honom lite ur fattningen. Hehehe! Jag har aldrig tidigare fått in en sån klockren klassiker. ;)

Mysig kväll tillsammans med älsklingen, var dock det allra, allra bästa. Den lilla svarta blev använd och vi åt biff och pommes och massor av bearnaise (för min del - det var så länge sedan jag åt det!). Vi såg även The Dark, som vi väntat på att få från Lovefilm i en evighet. Jag förstår inte varför dock... filmen var inte särskilt bra. Men... nu har vi i alla fall sett den.
-------
Det var torsdagens händelser det, bloggen är smart, den lägger ut sig på den dag som den påbörjades. *duktig blogg*

/Ladyn

Puh... tiden bara springer i väg, vill skriva, men hinner inte riktigt alltid så mycket som jag vill.

I lördags jobbade jag hela dagen med ROT-avdrag som ej blivit beviljat. Fin övertid, men nu hoppas jag att jag slipper mer ROT.

Måndagen var en trevlig dag, då kom Filip på kvällen och vi kollade på Hajen 4. Jisses vad jag hade kul åt den, skönt att skratta så!

Igår var en väldigt underlig dag, jag väckte tuppen och var på jobb väldigt mkt tidigare än vanligt, men jag fick undan massa fakturor (drunknade i dem!). Min skumma huvudvärk som följs av ett sjuhelsikes humör dök upp under den sena eftermiddagen. Kan inte styra min (i många fall) omotiverade ilska över småsaker som dyker upp då - irriterande.
Maken lagade dock lite mat som han bjöd mig på och det hjälpte humöret ett par timmar. :)

Nya utmaningar på jobb: Det pratas om lite andra uppgifter för min del. Jag är sugen på att testa, tror stenhårt på mig själv i det här fallet.

Ha en fin onsdagskväll (Det okända på TV i dag!)
Ladyn

 

Så var jag i dag på vårdcentralen, det är en dryg timme sedan jag kom tillbaka, och jag är fortfarande lika arg.
När jag kommer dit och nämner att jag efter tre år fortfarande har samma besvär (troligtvis sviter av b12-vitaminbristen) säger hon bara att jag nog mår bättre av att gå ner fem kg. Jag hade ju för satan samma besvär då jag var fem kg lättare???
Tröttheten lyssnar hon inte ens på "Vem är inte trött efter att jobbat heltid." får jag till svar.
"Yrseln beror kanske på järnbrist, men du har ju dålig balans.." (från början sa de att det var en virusinfektion som skulle gå över efter tre månader). 
Och nej, de hittade ingen halsinfektion... men där fick jag lite hjälp av damen i labbet, som förklarade att halsmandlarna var till för att inte bakterier och dyl ska komma vidare ner i halsen. (Jävla bra att de stannar där de gör då då...*mummel*).

Nej, inser jag och biter i hop tänderna, jag får nog leva med mina besvär.
Men min s k husläkares nonchalans, har jag svårt att smälta. Hennes hälsningsfras när hon kom in var dessutom "Jaså, är det du nu igen.." Och det är nästan två år sedan jag var där sist! *grrrr*

/ Ladyn

Pust, suck och stön...
Jag har egentligen ingenting emot måndagar - men jag är så himla trött på att sömnen spökar. Det är nog ingen som fattar hur det drar ner humöret till absoluta botten (kl 9.30 ca).

------

Efter lite mat försvann den envetna huvudvärken, samtidigt som jag fick mer gjort på jobbet än jag trodde jag skulle hinna med. Det gör en hel del för humöret det! *glad igen* Väl hemkommen hade älsklingen förberett tacos och det var såå himla gott! (länge sedan sist också!)

Nej, egentligen önskar jag att det var helg igen. Så mycket jag vill och inte vill (läs: måste få undan).
Jag började på den 20:e Raijaboken, bara för att inse att det var 24 av dem jag läste för länge sedan. *grrr* Känns lite irriterande.. *skratt* Nåväl, skam den som ger sig!
I går övertalade älsklingen mig till att bli blond förresten. Häftigt, det var ganska länge sedan sist. :)

 Ladyn

Efter att ha varit på möte som bostadsrättsföreningen anordnat i veckan, insåg jag ett flertal saker:
- Det bor verkligen nästan bara äldre i vår förening. De två i vår ålder på mötet var grannarna vägg i vägg med oss.
- Folk har en tendens att bli lika dumma som en skock får.
- Jag tycker det var starkt av killen som representerade företaget som vill ordna IP-telefoni åt oss, att svara på samma fråga om och om igen med ett leende på läpparna och utan minsta sarkasm. Vet i tusan om jag hade klarat av det :).

Somliga äldre förtjänar inte respekt:
Det var fullt på bussen när en äldre dam kliver på bussen. Någon reser på sig så att hon får plats. Efter en stund reser hon sig o gnäller på att hon får solen i ögonen varefter hon tar ett par steg längre bak och står där och trycker med hela baksidan mot mig (jag sitter på en av de uppfällbara sätena.) Jag spjärnar emot för att hon ska inse vad hon pysslar med och till slut så vänder hon sig om och muttrar att "Du som är ung och rask kan minsann stå upp."
- Du kan få min plats, säger jag (kanske lite bitskt) och reser mig (hon ska bara veta vilka problem jag har med balansen).
Hon tittar föraktfullt på sätet och mumlar något. Jag rycker på axlarna och får medhåll av några andra resenärer samtidigt som jag sätter mig ner igen. Damen i fråga beger sig ännu längre bak i bussen och hittar slutligen en plats som faller henne i smaken.

Vår katt Antonia som snart är 6 månader, kommer mer och mer in i vår dygnsrytm. Det innebär att vi får sova mer på nätterna, vilket är skönt kan jag lova!


Årstider...
Om man får tro handeln och Malmö stad så är det snart jul... *hmm* och vi är bara inne i början av november. Snart kommer väl julpyntningen upp då midsommarstången tas ner.. (det skulle ärligt inte förvåna mig särskilt mycket).
I övrigt är det härligt med den här kalla årstiden, det är ngt speciellt med vinden som biter i näsa och kinder.

Kvällen kommer spenderas med min käre make, hans underbart goda mat och en flaska rött vin. Älskling, du är mitt allt här i världen!

God eftermiddag!
 Ladyn